Organiska föreningar definieras av styrkan hos de krafter som håller samman partiklarna . Detta avgör andra makroskopiska fysikaliska egenskaper , såsom smält-och kokpunkt temperaturer . Kol är unik genom att den bildar lätt kovalenta bindningar , som visar en tendens att dela elektroner med andra element. Intermolekylära krafter är i allmänhet svagare , och är beroende av polariseringen liksom storleken av elektronmolnet av varje förening. Addera Löslighet
Den typ av bindning som påverkar det elektriska ta ut av en molekyl , därför dikterar molekylens polaritet . Förmågan att lösa sig i polära eller icke- polära lösningsmedel, beror i allmänhet på huruvida eller inte själva föreningen innehåller polära grupper . De flesta organiska föreningar är olösliga i vatten men löser sig i ett icke- polärt lösningsmedel, såsom dietyleter. Löslighet egenskaper skiljer sig från att bara kondense eftersom lösligheten kan uppstå på grund av eventuella kemiska reaktioner .
Struktur
Den molekylära strukturen av en kemisk förening, också indirekt samband med atom obligationer . Molekyler ibland kombineras på grund av dessa krafter , att skapa makromolekyler . Egenskaper kan bilda tre - , två - eller en -dimensionmakromolekyler . Vikt dikterar även utseendet av föreningen. En låg molekylvikt finns i gaser, såsom metan, och en högre vikt utgör vätskor som etylenglykol, och de högsta vikter finns i fasta ämnen. Addera Klassificering
Alla organiska föreningar brinna . När elden införs , är koldioxid och vattenånga som bildas , och den resulterande lågan bidrar till att avgöra vilken typ av organisk förening , oavsett om det är alifatiska eller aromatiska . Testresultaten för varje typ av egenskap har gjort det möjligt för miljontals organiska föreningar som skall sorteras i ett effektivt system för klassificering . Till exempel , en stor grupp av organiska föreningar som består av kolväten , som definieras av att den innehåller bara väte och kolatomer. Dessa är ytterligare uppdelat hur atomerna själva ansluta . Addera